Om julfrid, närvaro & livet självt

December, 2020

Enligt Norrgavels grundare och formgivare Nirvan Richter är varken en pandemi, hemmet eller vardagen en mellanstation i väntan på något annat, utan bör präglas av total närvaro. Men vad händer med oss när allt i vår omvärld ställs på ända? Hur gör man för att se möjligheterna i det oförutsägbara? Nirvan Richter menar att julfirandet inte alls behöver överensstämma med drömjulen – enligt honom är det till och med att föredra. Och när man ställs inför riktigt svåra situationer, så kan det rentav bli enklare att se vad som verkligen gör livet värt att leva.

I en lokal omgärdad av byggarbeten, mitt i Kockums gamla industriområde vid kvarteret Dockan i Malmö, har Norrgavels grundare Nirvan Richter sin arbetsplats sedan två år tillbaka. Vägg i vägg med kontoret ligger möbelverkstaden där alla möbelprototyper skapas och finputsas innan de får grönt ljus och landar i de sju Norrgavelbutikerna. Ett avrundat sidobord med ett tidlöst och renskalat uttryck står i ena änden av rummet och väntar på domen – antingen en ny produkt i sortimentet eller en flytt in i arkiven.

Nirvan Richter lever inte upp till bilden av en genomsnittlig företagsledare. Till det yttre är han i och för sig en reslig och proper man i 60-årsåldern, men det står snabbt klart att han har sitt fokus på att växa som människa snarare än på ökad tillväxt. Fast det ena behöver förstås inte utesluta det andra och för Nirvan har personlig utveckling och entreprenörskap alltid gått hand i hand. Genom sitt företagande har han omfamnat möjligheterna att växa på det personliga planet och vise versa. En positiv ekvation som genomsyrar hela hans världsbild.

– Vad som än dyker upp i ens liv så finns det alltid en fantastisk möjlighet att möta någonting hos sig själv, särskilt om man inte varit med om det tidigare. Till och med i en sådan omvälvande händelse som en pandemi ryms en potential. Det gäller bara att förhålla sig till livet precis som det är och använda sin kreativitet. Sedan får en pandemi såklart oerhört tunga konsekvenser, med många människor som konfronteras med sorg och sjukvårdspersonal som går på knäna, säger Nirvan.

För Nirvans del har pandemin inte inneburit några större förändringar vad gäller levnadsvanor, då han alltid har arbetat nära eller i anslutning till sitt hem. Det har varit ett medvetet val att låta arbetsliv och familjeliv flätas in i varandra på ett konstruktivt sätt. Sedan många år tillbaka undviker Nirvan flygresor av ideologiska skäl och trivs bäst hemma i Malmö eller i det älskade fritidshuset på Bjärehalvön. Men så ser inte drömtillvaron ut för den stora massan. I och med pandemin menar Nirvan att många av de spelregler, som vi länge tagit för givet, har satts ur spel.

– Pandemin har satt stopp för fokuset att ständigt längta någon annanstans. Thailandsresan, SPA-weekend... En effekt av pandemin är att många har spenderat mycket mer tid i sina hem och man ser inte längre sitt hem som en mellanstation mellan arbete och andra aktiviteter. Det är först när man till fullo anammar eller approprierar något som det har potential att verkligen bli livfullt och besjälat på riktigt. Jag tycker mig se att det väcks en önskan och möjlighet hos allt fler att unna sig hållbar kvalitet nu när konsumtionsmönstren förskjuts.

"Det är först när man till fullo anammar eller approprierar något som det har potential att verkligen bli livfullt och besjälat på riktigt."

Ända sedan studietiden på arkitektutbildningen har Nirvan ägnat avsevärd tid åt att fundera över vad som får oss att må bra och hur vi kan integrera kretsloppstänket i våra hem. För han blev tidigt varse att effekterna av att välja en inredning med naturmaterial bidrar till en behaglig inomhusmiljö. Dessutom insåg han att det är lättare att komma i djup kontakt med sig själv och känna harmoni i naturliga miljöer. Detta eftersom naturmaterial påminner om vårt egna mänskliga kretslopp. Men naturmaterial kräver även ett annat förhållningssätt för att vi ska trivas med dem – man måste vara mer alert och observant eftersom det blir en snabbare återkoppling med “levande” material. Ekologi har alltid varit en av grundpelarna i Norrgavels tredelade värdegrund. Men i och med de galopperande klimatförändringarna och växande sopberg har ett visst ifrågasättande börjat gnaga i Nirvan.

– Norrgavel har alltid jobbat ur något slags fundamentalistiskt paradisperspektiv där människan underordnar sig det naturliga kretsloppet med fotosyntesen som grunden till allt liv. Med den utgångspunkten tackar vi såklart nej till syntetiska material, vilket fungerar när man jobbar med möbler. Parallellt existerar förstås en annan verklighet där människan utvecklat produktionssätt där saker är tagna ur det naturliga kretsloppet. Jag avskyr det, men det är ju ett faktum som man måste förhålla sig till. Många menar att det är ekologi att återvinna syntetiska material och jag är öppen för att detta kan vara det minst dåliga alternativet just nu. Det jag funderar mycket på är om Norrgavel kanske bör ha en “paradislinje” (dvs, att fortsatt jobba med naturmaterial som ingår i det naturliga kretsloppet) och en “ta hand om skiten-linje” (produkter som innehåller återvunnet syntetiskt material). Men man kan aldrig ursäkta ohållbar produktion eller konsumtion med att det går att recycla.

Julen är en tid på året då vi uppmuntras att konsumera hejdlöst och inte alltid så genomtänkt. Förväntningarna inför högtiden är ofta skyhöga och många stressar så mycket att de stupar på mållinjen när det äntligen är julafton. Nirvan har sedan mer än 25 år tillbaka dagligen praktiserat meditation för att förstärka sin närvaroförmåga och själva varandet. Det handlar om att hitta sin inre kraft och leva utifrån den. Hur ser han på denna högtid och hur firar han jul?

– Drömjulen är just en dröm. Drömmar är motsatsen till det som jag försöker förmedla i allt jag säger. Kommersialismen går ut på att föda och ge näring åt alla dessa drömmar, men det är ju destruktivt och uppmuntrar tanken om att livet ska vara lite annorlunda hela tiden. Släpp istället drömmarna och var närvarande med det som är. Då hittar man guldkornen i allt. Det är essensen av mindfulness – tanken om att vara här och nu, hela tiden. Det gäller allt från pandemi till blomdoft. För egen del vill jag ha en jul som är väldigt enkel i positiv bemärkelse. Inte för att jag är lat eller ointresserad utan för att jag uppskattar det som är naturligt och okonstlat.

Säkert kan Nirvan Richter framstå som en moraliserande vardagsfilosof för vissa, men någon livsstilsguru har han inget intresse av att bli. För även om han har en stark karisma och en förmåga att skala av det oväsentliga och nå den innersta kärnan i många brännheta frågor, så har han främst en drivkraft. Att fånga essensen av livet självt. Samtidigt är han en person som har ägnat otaliga timmar åt att fundera över sakers tillstånd, med sig själv under luppen. Så visst kan man lockas att be om råd från denne 66-åring, som har ett större leende än självaste Zlatan. Och vilken fråga känns väl viktigare än den om meningen med livet. Svaret från Nirvan kommer blixtsnabbt:

– Livet självt. Många människor inser först när livet håller på att tas ifrån dem att det är livet självt som gör det värt att leva. Att fånga essensen är livet självt. När jag har varit på meditationsretreat och suttit tio dagar i sträck och mediterat, då tangerar jag det som är livet självt. Ett tomt varande. De upplysta ser ju allt som kärlek. Ett tillstånd som är ännu större än familjen, nära och kära, samt liv och död. I mitt liv så strävar jag efter det tillståndet och där och då är jag tacksam.